Den sämsta dagen någonsin

Ja hörrni, det här är till och med sämre än min studentnatt.

Jag och pojkvännen har inte gjort slut. Säger han. Men han vill ha en paus.

and we all know the meaning of that.

Jag har aldrig hört om några som fortsatt efter en paus iallafall. Så jag antar att jag är singel inom en vecka. Jag ska inte säga att hoppet är ute. För det är det väl inte. Men jag känner mig inte speciellt hoppfull. Jag känner mig bara heartbroken.

Och vet ni vad det värsta är? Återigen är det mitt eget fel. Den gången var jag inte otrogen iallafall. Men frågan är ju om inte det faktiskt hade varit bättre. Föe anledningen som är nu... jag. Det är hopplöst. Jag kommer aldrig bli rätt. Jag kommer aldrig kunna ge honom det han förtjänar och jag kommer aldrig ge honom vad han ger mig.

Jag förstör honom. Jag förstör oss. Och jag förstör mig själv också.
Tänk om det bara hade varit mig själv jag förstörde. Vilken fröjd det hade varit.
Jag förtjänar ändå inte lycka.
Karma, I guess.
Han förtjänar allt det bästa i världen. Varför skulle jag förstöra honom med att tvinga på honom min kassa kärlek? Varför ska jag alltid förstöra allt.

Hejdå bloggen. Nu ska jag gå och dö. För jag har ingen lust att leva längre.
nä. inget självmord. men att ligga hemma och gråta är inte mycket värdare. faktiskt


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mangot

I am the architect of my own Destruction.

RSS 2.0