Mitt 2013, del 1.

Jahaja, då var vi här igen. Nyårsafton idag och imorgon börjar 2014. Tänkte utvärdera året lite. Så jag börjar med att sno Kissans lista rakt av.  Sen får vi väl se om jag orkar skriva mer haha.
 
Hur har 2013 varit?
På ett sätt har det varit det bästa året någonsin för jag har känt mig hemma och trygg. Jag har lugnat ner mig. Men på ett sätt har det varit det jobbigaste året. Alla bråk och ovissheten hur det ska gå. MEN, mer om det sen. Tror iaf jag tycker att året har varit bra överlag. 
 
Gjorde nånting dig riktigt glad?
Flera saker! Bland annat att jag kom in i växjö, även om jag räknade med det. Att jag faktiskt fick både sommarjobb och extrajobb nu under andra halvan av året gjorde mig också glad. Det har underlättat. Att vi bestämde oss för att flytta till en större lägenhet. Spliff har såklart gjort mig glad alla dagar under året och likaså Saiki. ♥
 
 Vilka sånger kommer påminna dig om 2013?
Det var svårt faktiskt. Veronica Maggios nya låtar för att de alltid känns. Aviciis album för att de gjorde alla fester. Har nog inget annat sådär specifikt. 
 
Vad gjorde du på min födelsedag?
Tur att det inte är så längesen för annars hade jag glömt haha. Jag jobbade, plockade ner gamla sängen, städade, hämtade en annan säng och sen fick jag finaste blommorna av finaste pojkvännen:) Sen kom päronen och firade lite dagen efter! 
 
Vem har du umgåtts med mest under 2013?
Haha det var lätt! Saiki, Spliff och mina föräldrar faktiskt! På gott och ont I must say. Mest gott!
 
Har du haft ett förhållande under 2013?
Japp, hela året. Den ni!!
 
Är det något du saknat 2013 och vill ha 2014?
Lättare om jag vänder på det kanske. Nåt jag vill ha mindre av 2014 som jag haft för mycket utav 2013? I så fall: bråk.
Men om man tar grundfrågan då.. Haha, nån form av kondition vore ju trevligt. Och muskler! Vill gå ner i vikt och bli fit:)
 
Bästa sommarminnet?
Jag gjorde typ inget i somras. Men det bästa måste vara min och saikis helg i Göteborg. Vi mös, kollade på psg-real och bara chillade. Klibbigt väder och dålig stämning ibland men overall så var det super. Lite minisemester:)
 
Vart reste du under 2013? 
Eum.. jag var nog ingenstans? Eller.. i danmark var jag nog :p 
 
De bästa nya människorna du träffade?
Alltså haha det här kommer låta så jävla tråkigt. Men eftersom jag inte har gjort nåt under året så har jag väl typ inte träffat nån ny heller. Eller några. Visst några bekantskaper har jag väl skaffat mig, men inget sådär speciellt.
 
Vad vill du säga till dig själv inför 2014?
1. Var rädd om det du har och förvalta det väl.
2. Uppskatta folk i din närhet mer.
3. Var en bättre housewife.
4. Plugga nu förihelvete.
5. Ligg mer. 
 
Såå det var den listan. Resten får ni senare. Tillsammans med lite bilder från året! Nu ska jag mysa ner mig lite under täcket och sen försöka väcka min älskling. Det är så mysigt för han och spliff ligger på varsin sida om mig i sängen. Mina älsklingar, mina pälsbollar.. männen i mitt liv :) :)

-kärlek-

hur ledsen jag än är ibland, hur mycket jag ibland än tvivlar på att det alltid kommer vara vi, hur det än blir.
jag älskar dig.







Ingen får nånsin tro nåt annat. Han är den bästa som finns, och jag skulle ge allt för honom.
The love of my life:)

Jag har inget att skriva. Eller?

Jag har ingen lust att skriva.
Jag har inget att skriva om.
Jag har inget att vara glad över och jag orkar inte att se mina gamla ledsna inlägg så jag kan inte skriva om det heller. Ändå kommer detta bli ett sådant.

Jag ligger och lyssnar på Winnerbäck. Instängd i sovrummet. Spliff går runt och är söt. Det är iallafall lite glädjegivande.
I övrigt? Not so much.

Jag vet inte varför vi fortsätter såhär?
Har vi tro på att det en dag ska ändras eller är vi bara för fega?

Jag är iallafall rädd. Rädd för hur det ska bli den dagen jag måste stå på mina egna ben.
Jag vill inte bli som jag var innan. Vill inte hålla på så. Det lockar inte och dessutom skulle det vara som att allt jag sagt de senaste 1.5 åren bara var bullshit. Och det är det inte. Jag menar varenda ord när jag säger att han är den enda och att jag är glad över det.
Men... att vara som innan jag träffade honom. Det är det enda jag kan. Det enda jag är bra på.
Jag var pajasen/festprissen. Man visste att jag alltid gick all in, kosta vad det kosta ville. Alla visste varför jag kom i gårdagens kläder till skolan nästa dag, alla visste, och räknade nästan med, att jag skulle dyka upp lika sliten som en överkörd grävling.
Jag gjorde precis som jag ville. Sov var jag ville, åt när jag ville, körde som jag ville. Jag ... jag var mig själv, för mig själv.

Nu är jag mig själv, men inte ensam. Nu har jag ändrats. Och jag är glad över det. Men.. jag är ju inte bra på det. Jag kan inte det här. Jag misslyckas bara.
Innan levde jag kravlöst och då lyckades jag. För jag stod bara till svars för mig själv.
Nu står jag till svars för nån annan och jag klarar inte det.
Jag misslyckas bara. Och jag hatar att misslyckas.
Många tror säkert att jag är ganska likgiltig när det väl kommer till resultat för att jag är det under processen. Men det är jag inte.
Varenda gång jag misslyckas så gör det ont. Oftast kan jag skämta bort det för jag vet att det löser sig så småningom eller att jag kan fixa det.
Men det här.. det går inte att fixa. Det är bara en nedåtgående spiral. En spiral som inte kommer ta slut.
Dem kommer bara gå så djupt att det inte kommer gå att traska tillbaka upp.
Som att trilla ner i en brunn och se ljuset, livet, där uppe men innerst inne veta att du kommer dö där nere. Till sist orkar du inte mer och då är du slut.
Jag vet redan att jag är slut. Och jag har inte ens nått botten än.
Men jag tänker ALDRIG sluta försöka. Inte sluta försöka klättra upp för de hala väggarna.
En dag kanske brunnen fylls med vatten och man kommer upp.

Hädanefter

Ifrån första början var jag säker,
jag kan göra vad som helst för dig i världen.
Det har aldrig varit mer uppenbart, sen den dagen är det du och jag.
Jag ska sluta åka taxi utan skyltar,
sluta leta efter kaos eller fylla.
Jag ska lägga mig i tid för dig,
börja gå i terapi för dig

Jag vill inte glömma hur det kändes,
men jag orkar inte minnas allt som hände.
Allt jag gjorde innan vi blev två,
jobbar jag för att bli bättre på.
Vad du än kan tänkas göra som är dåligt,
kan det aldrig vara oförlåtligt.
Du kan skrika eller hata mig,
tänker ändå alltid välja dig.

Hädanefter ska jag vara bra.
Ska jag vara bra för dig.
Hädanefter,
hädanefter tänker jag efter.
Jag ska vara bra för dig.
Ska vara bra för dig.

Vi var stökiga och stöddiga,
jag var nästan inte dödlig.
Alla andra var så prydliga.
Jag kommer kanske se tillbaks nån dag,
när allt det är förlåtet.

Hädanefter ska jag vara bra.

[random bild]

Så, nu har jag lugnat ner mig igen.

Ja.. nu har jag lugnat ner mig från mina stormande känslor. Jag måste sluta skriva när jag är ledsen haha.

Klockan är typ sju och baby har gått till jobbet för en stund sen. Jag saknar honom redan! Ligger i sängen i nya lägenheten och det känns faktiskt hemma. Det känns tryggt att bo här ett tag nu. Jag, baby och Spliff :) ♥
Han har för övrigt också installerat sig nu. Mestadels iallafall. Först åt han inte så vi blev jätteoroliga, men det verkar ha ordnat upp sig det med. Skönt!

Här är jag och Spliff igår :)

Vad händer annars? Jadu.. det är bara 12 dagar till julafton och därmed hög tid att fixa pynt och hugga gran och så. Jag måste börja snarast! Dock tar all packning av grejer tid, suck. Får försöka mixa lite! Jag vill ha det fint här under julen:) Annars också såklart haha, men ni fattar.
Och eftersom det bara är 12 dagar till julafton så är det bara en vecka kvar till min födelsedag. Fast.. det tror jag inte ens att nån tänkt på riktigt :P Inte ens jag själv. Ska inte göra nåt speciellt heller. Blir en vanlig hemmalunkdag. [random söt bild]



Nej nu ska jag sova typ två timmar, sen måste jag upp och börja lägga in saker i garderoberna så jag kan hämta mer grejer. OMG, kom på att det är lucia imorgon, måste göra lussekatter idag!! Skiter i om Saiki inte gillar saffran. Eller så gör jag halva satsen med och halva utan. Shit vad mycket jag ska göra idag! Måste sova.

mvh världens lyckligaste tjej

Jag önskar att jag aldrig blivit kär.

Jag vet inte ens om jag menar det. Troligen inte. Men just nu känns det så. Jag orkar inte mer. Så trött på att vara världens lyckligaste ena minuten och nästa minut vill jag bara sätta mig ute i en snöstorm och inte komma fram förrän till våren.

Jag menar det nog inte egentligen, inte alls ens. Men ibland önskar jag att vårat förhållande var halvdåligt jämt, eller halvbra om man vill se det från den vinkeln. Då hade inte humöret haft så långt att pendla.
Nu är det som dag och natt.

Ibland känns det som att allt är ett misstag. Ett stort jävla misstag. Att slänga sig in i ett så pass seriöst förhållande, följa passionen och impulserna. Inte tänka ett steg längre. Men det är för sent att tänka så nu - ett och ett halvt år senare.
Hade inte båda vi varit så impulsiva hade jag kanske fortfarande pluggat juridik och kanske en dag nått min dröm om att bli försvarsadvokat. Nu blir jag (förhoppningsvis) civilekonom. Det är ett ganska stort steg neråt.
Missförstå mig inte: jag ångrat inte mitt beslut att hoppa av juristprogrammet. Inte för en sekund. Jag följde min magkänsla och det är jag faktiskt ganska stolt över. Sen.. å andra sidan, min magkänsla har väl aldrig varit speciellt bra. Men jag ångrar inget!

Nu måste jag avsluta detta innan det flippar ur.

Och jag är glad att jag är kär. Innerst inne är jag jätteglad.

doomsday

Imorgon är det alltså domedagen! Nä, men jag har klipptid imorgon klockan 12. Och jag har absolut ingen aning om hur jag ska klippa mig. Alls. Hjääälp :(

Är lite sugen på sidecut, men vet inte om jag orkar vänta på att den ska växa ut sen. Tänk om jag ångrar mig? Hmm..

Jobbar typ 7-11 imorgon med och sen efter klippningen ska jag packa flyttlådor och städa i nya lägenheten. Tråkigt att städa och packa men den slutliga flytten närmar sig och det är kul :)

1:a december

Jaa, nu är det december :D 
Årets bästa månad. Inte bara för att en legend (jag ofc) fyller år utan också för att det är denna månaden vi flyttar in, det är jul, det är vinter och snart är det lov haha. 
 
Och så är det ju första advent idag. Det är myspys. Även om jag inte ens fixat adventljusstakarna :( Men men, det blir väl så när man flyttar kanske haha.
 
Med tapetseringen går det iallafall framåt. Baby och Emir är så duktiga. Det är den jobbiga väggen kvar iofs. Men ändå. Jag hoppas de (/vi) kommer halvvägs på den idag och sen kan göra klart på tisdag. 
 
nu måste jag på toa faktiskt. Ciao.

mangot

I am the architect of my own Destruction.

RSS 2.0