You don't have to say you love me

.. just because you do.
You don't have to stay forever,
I will understand.

Sådär ja, lite Elvis såhär på lördagskvällen.
Men vet ni vad som suger? Jag. Och allt.
Att aldrig kunna vara säker på hur det kommer bli. Det är skitjobbigt.
Ena dagen är jättebra och nästa får mig i princip att vilja sätta en pistol i käften. Okej inte så illa, men närapå.
Mitt liv är typ bipolärt. Det finns ingen gråzon. Antingen är det kritvitt eller nattsvart. Finns ingen skymning, middag eller soluppgång på dygnet liksom.
Så länge det håller sig på den ljusa sidan är det ju bra förstås. Men då finns ändå oron över att "snart kommer det, snart går det åt helvete igen". Och det tär på mig.

Låter säkery astöntigt men så är det.
Nu vill jag sova. Mina ögon är svullna och linserna suddiga.

För att lätta upp stämningen lite: värsta coola katten. En katt-wookie. Catchewie :)






Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mangot

I am the architect of my own Destruction.

RSS 2.0