.

I juni 2010 trodde jag att jag visste var det innebar att vara tom.
Jag hade nog fel. För jag har aldrig känt som nu och jag kan inte beskriva det som något annat än tomhet.

Han sa att allt den här tiden varit i onödan.
Jag ser det som den bästa tiden i mitt liv.

Jag får väl se om tomrummet krymper. För den som fyllde det är borta.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mangot

I am the architect of my own Destruction.

RSS 2.0