Först och främst, det är rätt roligt att blogg har jag kommit fram till. Visst, jag uppdaterar aldrig; jag hade typ glömt bort att jag hade en blogg haha. Men ändå. När man väl skriver kan man skriva precis vad som helst (jaja jag vet, så länge det inte är typ rasistiskt eller pedofili ellr liknande, alla fattar). Mitt liv - min blogg - jag bestämmer.

Just det, tangenten "C" laggar på mitt skrivbord så missar jag massa c:n så sårrybårry.

Just nu ligger jag i sängen och borde verkligen sova. Jag ska gå upp om ca 5 timmar och jag är trött som en fucking get. Men nu ska jag skriva det här. Eller egentligen är det inget viktgt. Äsch va fan.. till saken.

Mitt liv just nu. Jag är inte nöjd. Jag är inte missnöjd. Jag är inte oroad över framtiden samtidigt som jag inte har någon aning om hur jag ska göra eller hur jag ska klara mig. Jag har ingen motivation alls och det suger. Det börjar kännas som om mina framtidsdrömmar och min utbildning rinner ifrån mig. Dels för att jag inte kommer in pga mina betyg som är alldeles för dåliga och dels för att jag är rädd att jag failar om jag börjar. Dock skulle jag aldrig erkänna ett sådant nederlag vilket troligen skulle betyda att jag bara gick tyst och failade ännu mer. Min självdisciplin är på minus 15 på en 17gradig skala.
I övrigt är jag nästan nervös för att börja om på nytt. Det är inte det här med att flytta hemifrån och träffa nytt folk. Jag tycker bara det är så tråkigt att man tappar gamla kompisar. Well, jag klarar det. Deras förlust ...inte. Gör alltid så - låtsas som om jag inte bryr mig. Men det gör jag. Jag är... inte som jag vill.
Måste dock säga att mitt jobb just nu - industriarbetare (ew, ryser när jag skriver ut det) - får mig att bli mer motiverad till att plugga. Jag vill inte ha ett sådant liv. Jag vill komma längre. Sen hur man definierar längre och hur man definierar en "karriär" är upp till var och en. Men jag vet att jag kan, och ska,  göra annat än att sitta och montera rattdämpare.
Hon fick mig att tro på mig själv. Jag kommer alltid vara tacksam för det. Sen svänger självkänslan och självförtroendet upp och ner värre än en bergochdalbana. Mest ligger allt på minus, så har det varit ganska många månader nu. Men ibland är jag bra på det mesta.

Just det. Hon. Hon som jag alltid kommer älska. Hon som kan få mig att gråta när som helst för att jag har så dåligt samvete. Och Hon som jag inte kan se en bild på utan att le och tänka på alla fina minnen. Jag älskar personen hon är och jag älskar hur hon fick mig att känna. Gillar inte att använda ordet "älska" egentligen, man ska inte överanvända det. Men den här personen är värd det. Jag är inte kär längre. Det har jag kommit fram till. Och det känns faktistk bra, tro det eller ej. Även om jag freakade out när jag såg henne i helgen så känns allt okej. Dock saknar jag henne som min vän. Trots att förhållandet troligen tagit slut även om jag inte gjort vad jag gjorde så kunde vi nog fortsatt att vara vänner. Nu blev det inte så. Istället pratar vi inte med varandra alls. Jag önskar att vi kunde ta en fika någon gång eller dra och bada på Rosenlund, men det kommer med allra största trolighet inte hända. Det är tråkigt och gör mig ledsen. Det är nog dags (eeh nog?) att lämna henne bakom mig nu. På alla plan. Dock vet jag att det aldrig kommer hända och att jag kommer alltid fortsätta hoppas på att vi någon gång kan vara kompisar igen.
Enough om henne annars blir det här snart stört emotional. hahha.

Jag har bestämt mig nu. Jag måste ta tag i min feta hydda till kropp. Jag vill inte se ut såhär. Och nej, jag tänker inte säga att jag ska banta, för det är inte det jag anser att jag ska göra. Jag ska förbättra min livsstil (woah det lät riktigt bra haha). Jag ska börja träna ordentligt så att jag kanske inte skämmer ut mig totalt om jag går vidare till testen inför GMU! ¨
FFan, borde avsluta det här för jag måste sova haha.

Vet inte varför jag skriver det här för egentligen är det bara klagande och sådant som endast angår mig. Ehehe, rooompah så patetisk jag är ibland.

Nu peppar jag imorgon för då ska United vinna första kvartsfinalen mot Chelsea.

VÄÄÄNTA, nu kom jag på vad mitt liv är just nu. Det är förvirrat! Mina känslor spelar mig spratt och jag crave:ar champagne och chokladdoppade jordgubbar. Han är snygg, hon är sexig och skön. Jag är tjockis och mina hörlurar går varma på RixFM.

godnatt.