Jag lever kvar i det förflutna

Ja, det är det jag gör. Jag lever kvar i historian (illa nu lät det som om det kommer stå om mig i historieböckerna om 50 år. Om det ändå vore så väl.), jag har svårt att släppa allt som hänt och inse att mitt liv är annorlunda nu. Kom på att man inte ens säger så, men skit samma. Vem fan bryr sig? Inte jag.
Jag är dålig på att skriva.
Jag är dålig på att vara en bra vän.
Jag är dålig på att uppskatta saker.
Jag är dålig på att äta måttligt och på att vara nyttig.
Jag är dålig på att våga saker.
Och framförallt - jag är sjukt dålig på att släppa allt som varit.

Åt helvete med allt.

Ja, jag är på ganska dåligt humör nu. Mitt liv känns kasst och jag funderar på om anledningen till varför jag inte kommer någonstans i livet är för att jag inte släpper det gamla? Eller gammalt och gammalt, de senaste 4 åren..
Dock så är jag väldigt säker på att det inte är därför, det vore bara väldigt lätt att skylla på det.  Jag är för lat. Så är det. Dock hade ju inte det något med vad jag tänkte skriva från början att göra. Åh varför kan jag inte fokusera?

Jag har kanske gjort något dumt idag; jag har erkänt hur jag känner. Vet inte om det var dumt, bra eller om det inte spelar någon roll. Troligen det sistnämnda. Men ändå.. Gjort är gjort.

 


Jag tror jag borde gå och lägga mig. Klockan är över halv 4..
På Måndag måste jag ringa CSN. Och maila mina ex-lärare. Haha, hur dumt lät inte det då?!

Jag måste börja tänka framåt på allvar; jag måste göra något av (och med) mitt liv. Jag sitter fast i en jävla håla, jag bor hos mina föräldrar som jag i princip lever på, jag skaffar inga nya glada minnen utan tänker bara på allt som hänt och funderar på hur det kunde bli såhär (det var ju meningen att vi skulle fortsätta länge till, right?!).

Jag är svag. There, I said it. Så är det bara. Så jävla patetisk och dålig. Ser ingen mening med att försöka, jag lyckas ändå inte.
Funderar på om jag är manodepressiv eller något. Nej men seriöst, undrar om jag har någon minor psykisk störning. Jag har extrema humörsvängningar och extremt svårt att koncentrera mig. Osv..


Kommentarer
Fanny

The truth...



Du är verkligen inte dålig på att skriva, och inte heller på att uppskatta saker.

Att du är dålig på att äta måttligt och på att vara nyttig stämmer ju kanske lite, men det är vi ju alla!

Jag tycker inte alls du är dålig på att våga saker, du är en av de mest modiga människor jag känner

och du är framför allt INTE dålig på att vara en bra vän! Tvärtom! Du är min bästa vän! Kom ihåg att du är en fantastisk och unik person! En kompis till mig sa att hennes motto var: "Allt löser sig" och jag vet att det kommer göra det för dig också!



Jag saknar dig

kram Fanny

2011-04-10 @ 09:33:19
Fanny

The truth...



Du är inte dålig på att skriva. Tvärtom, du är riktigt bra på det!

Inte heller är du dålig på att uppskatta saker. Att du är dålig på att äta måttligt och på att vara nyttig, kan ju stämma lite, men det är vi ju alla!

Jag tycker absolut inte du är dålig på att våga saker, du är snarare en av de modigaste personer jag känner.

Och framför allt - du är inte dålig på att vara en bra vän! Tvärtom! Du är min bästa vän! Du är en fantastisk och unik person!



En kompis till mig berättade att hennes motto var: " det löser sig alltid", och jag vet att det kommer göra det för dig också! :)



Jag saknar dig!

kram Fanny



2011-04-10 @ 10:13:49
Anni

Åh Fanny :) Vad gullig du är!

Jag hoppas du vet att du är en av de bästa människorna jag vet om. Det är sant. Du kan alltid få mig att skratta hur dåligt humör jag än är på och du ställer alltid upp.

Det var ett väldigt bra motto må jag säga, och jo, det löser sig nog. Men det känns så avlägset ibland bara :/ hur som helst..

Mitt eget motto - balls to the walls. (Lite jobbigt med tanke på min lack of balls, men ändå).



Jag saknar dig också, men snart kommer du hem :) Bara 11 dagar!

KRAM! :)

2011-04-10 @ 13:26:43
URL: http://mangot.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mangot

I am the architect of my own Destruction.

RSS 2.0