Den sämsta dagen någonsin

Ja hörrni, det här är till och med sämre än min studentnatt.

Jag och pojkvännen har inte gjort slut. Säger han. Men han vill ha en paus.

and we all know the meaning of that.

Jag har aldrig hört om några som fortsatt efter en paus iallafall. Så jag antar att jag är singel inom en vecka. Jag ska inte säga att hoppet är ute. För det är det väl inte. Men jag känner mig inte speciellt hoppfull. Jag känner mig bara heartbroken.

Och vet ni vad det värsta är? Återigen är det mitt eget fel. Den gången var jag inte otrogen iallafall. Men frågan är ju om inte det faktiskt hade varit bättre. Föe anledningen som är nu... jag. Det är hopplöst. Jag kommer aldrig bli rätt. Jag kommer aldrig kunna ge honom det han förtjänar och jag kommer aldrig ge honom vad han ger mig.

Jag förstör honom. Jag förstör oss. Och jag förstör mig själv också.
Tänk om det bara hade varit mig själv jag förstörde. Vilken fröjd det hade varit.
Jag förtjänar ändå inte lycka.
Karma, I guess.
Han förtjänar allt det bästa i världen. Varför skulle jag förstöra honom med att tvinga på honom min kassa kärlek? Varför ska jag alltid förstöra allt.

Hejdå bloggen. Nu ska jag gå och dö. För jag har ingen lust att leva längre.
nä. inget självmord. men att ligga hemma och gråta är inte mycket värdare. faktiskt

Aldrig känt mig så värdelös

Idag är ingen bra dag. Inte alls.
Jag tänker inte gå in på varför men jag känner mig helt knäckt.
Värdelös, besviken, sviken, tillintetgjord.

Jag är så hopplös

Jag är sjuk. Svullna ögon som kliar, en hals som vill hosta, en näsa som nyser och snörvlar hela tiden, ett huvud som värker.
Och ett hjärta och en hjärna som vill ha samma sak men som inte kan samarbeta. Jag går sönder. Jag tar sönder mig själv. Min kärlek och min oförmåga att visa den (åtminstone på rätt sätt) tar kål på mig själv. Och på oss.

Jag kanske vill för mycket? Kanske är jag inte redo? Kanske är han inte redo? Kanske är vi inte rätt för varandra?

Kanske är det såhär det kommer vara för alltid. Tills han tröttnar. Kanske kommer den dagen då han lämnar mig och jag har inget kvar. Den dagen då den enda som någonsin fått och som någonsin kommer att få mitt skal att krackelera lämnar mig. Sönder och omöjlig att reparera.
Men det är inte han som gjort det. Det är jag själv. Det är jag som i så fall puttat honom till kanten där det inte finns något annat val än att hoppas över kanten.
Bort från mig.

Jag hoppas den dagen aldrig kommer. Jag hoppas den dagen då vi kan lösa allt och jag kan vara rätt kommer. Jag hoppas vi alltid förblir vi.

För jag älskar oss. Fast vi är sämst.
Jag älskar dig för att du är bäst, och jag älskar dig för att du till och med kan få mig att älska mig själv ibland.
Jag älskar dig på ett sätt jag inte trodde var möjligt, och jag längtar efter den dagen då jag kan visa det så att du förstår hur mycket du betyder för mig!

Till och med nu i all misär - ensam, ynklig och sjuk - så får bara tanken på dig mina fjärilar i magen att go bananas och min mun kan inte hålla tillbaka ett fånleende när jag tänker på dina fina ögon.

21 maj 2014

Igår var det babys födelsedag :) han fick ett gäddflugfiskespö av mig och päronen. Och en gäddfluga av spliff och de andra kissarna.
Senare idag ska vi till mina föräldrar och fika lite och då tror jag att Dolly har en present till honom med :) ;)

Lite bilder på det. Är astrött verkligen, suck!

Gosas:


Babys nya spö:


Lite fika och så igår :)


Han fick blommor av sin mamma och vi drack lite vin.



International street market

Sen i onsdags och fram till idag så har det varit International street market i Gislaved. En sorts marknad med matstånd från olika länder. Till exempel grekiska oliver och gyros, italienska kakor och cannoli, spansk paella, franska och holländska ostar, fransk mat, australiensiska burgare (med känguru, camel och crocodilekött!!), grekisk mat. Ja, ni fattar.




DRÖMMEN ju!!

Jag var där med baby igår en snabbis. Han var mest intresserad av fiskeaffären i gislaved, och äta mat då såklart. Så vi åt gyros och kollade lite.




Idag var jag där med mamma. Och... jag ruinerade mig själv. Och mamma med haha. Köpte ost, curd, engelsk ovärd fudge, italienska dessertkakgrejer, ... ja kolla bilderna.








Men det var värt det! :) Roligt att umgås med mamma och massa roliga grejer att kolla på!

I do not love you

"And all I know is you’re the part of me that keeps me strong,
and what I want is for us to face forever.
Standing up together, eyes turned towards the heavens, arm in arm.

I do not love you for the way my heart
seems to live somewhere inside your chest.
And I do not love you for the way your arms,
they can hold me until I forget.
And I do not love you for the way you’ve been
exactly what I’m looking for.

I love you for all of this and so much more."

Jarrå!






Ville bara påvisa att jag lever!

over n' out :):)

#true

"Don't love a man because you need him,
need him because you love him."

Jag behöver honom så mycket. Just för att jag älskar honom. Jag vill inte vara utan honom. Jag kan inte.
Jag är inte jag utan honom.

Påskledigt

Jahaja, då var det redan mitten på april. Påsken står för dörren så att säga.

Skärtorsdagen idag och därmed började påskledigheten. Skönt. Jag behöver verkligen sova. Alltså verkligen. Är så förbannat trött så det finns inte.
Dessutom är jag trött på allt. Inte bara sov-trött utan allmänt less på det mesta.
Träningen går trögt, jag slarvar med maten (även om jag faktiskt försökt hålla mig ifrån kolhydrater hyfsat bra denna veckan), jag tvivlar på mig själv angående allt, jag känner mig stressad inför semestern och saikis födelsedag (pga pengarna. såklart).

Ja.. och så oss såklart. Ett tungt jävla lass på axlarna. Jag orkar bara inte.



Vi var på dop för lilla Alva i lördags. Tycker vi var ganska fina faktiskt. Särskilt min man. Snyggast i världen :) Jag är ju mest knubbig, men den klänningen var ganska charmerande haha.

Kvällen blev lite konstig. Och natten blev inte som tänkt. Men söndagen var mysig. Vi är mysiga.
Vi är faktiskt bäst. Ibland.

I love love love hiiiim :):)

i couldn't ask for more

"Your eyes take me to places,
I'd never dreamt about.
Your voice is the only music I can't do without.

There can't be any doubts now,
we're just too far ahead to look behind,
and above the good and bad.

I need you to believe in my word,
I feel like a broken record.
And I've told you 700 times,
I don't need to keep looking,
my search is done.

Can you put your trust in my word,
I sound like a broken record.
And I've said it 700 times,
I don't need to keep looking,
You are the one".

Jag har världens finaste, sexigaste, bästa och mest omtänksamma pojkvän. Jag måste bara säga det. Även om jag blir så förbannad på honom ibland så jag nästan kreverar, och även om han får mitt hjärta att spricka lite ibland. Ja.. det spelar ingen roll. Sprickorna drar ihop sig och jag har trots allt inte avlidit än.

Han är mer än vad jag någonsin kunnat tänka mig. Han ger mig så mycket. Jag ser upp till honom och jag vet att om det tar slut så kommer jag vara mycket rikare efter att ha känt honom.

Ville mest bara säga att jag älskar honom!

Strimmor.

Du och jag för att nån var full.
Du och jag för våran skull.
Du och jag för stämningen.
För den mjuka bedårande skymningen,
för isen som äntligen spruckit loss,
och du och jag för oss

Det är bara strimmor, ett litet kliv ut i världen.
Vartän vi kom ifrån, vartän vi ska nånstans.
Håll min hand i vimlet, människor som tror har en chans.

Om du lämnade mig nu

"Jag antar det finns nån du skulle ringa,
om jag inte fanns [...]
Jag skulle fastna i min ensamhet, om du lämnade mig nu".

Kanske Sveriges mest deppiga låt. Kanske en av Sveriges bästa låtar. Kanske en låt som träffar rakt i hjärtat. Men inte på alla - bara på dem som älskar
för mycket.

man kan inte få allt man vill ha

"jag tror inte han är rätt för dig"
-det fick jag höra på jobbet av en kollega idag.
Och.. hur mycket jag än vill säga emot det. Så kan jag inte.
Jag vill att han ska vara rätt för mig, och jag vill vara rätt för honom. Han vill (nog) det med. Jag lovar.
Men innerst inne så vet jag ju hur det är.. vi är så fel för varandra det kan bli. Jag vet inte om det beror på att vi är för olika, eller tvärtom. Eller nåt helt annat. Eller så är vi bara inte menade för varandra.
Eller.. så är vi det?! Det kanske är därför vi klamrar oss fast vid förhållandet?
Kanske är det inte så.

Jag är trött på att älska så mycket. Det tar på alla mina krafter. Ibland känns det som om jag tappar bort mig själv i allt det här. Men samtidigt så vet jag att han är det enda som kan hålla mig uppe från att falla. Jag går av på mitten om vi slutar älska.

"jag hatar att jag älskar dig, och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig"

godnatt.

I'm stupid in love

And they can all call me crazy, 
I'm a fool for you baby.
But they ain't never seen you naked, naked.
And they can all call me crazy,
I'm a fool for you baby.
But they ain't never seen you naked, naked.

I'm crazy for you,
lord know what I'd do,
I'd even die for you.
Whatever you need,
I'm down on my knees.
I guess that means,
I guess that means,
I'm dam da da rid a dam 
Dam da da rid a dam 
Dam da da rid a dam 
Stupid love.



Well, en kort update bara

Jag vet inte om vi är fullkomligt sämst eller bara bäst. Eller helt dumma i huvudet.
Troligen det sistnämnda.

Vi sover i samma säng, vi myser i soffan tillsammans.
Vi är fortfarande vi.

:)

slutet gott. allting gott.

inte.

Nej, jag ska inte skriva ett panikartat inlägg nu. Inget som jag kommer behöva "skriva om" imorgon när jag lugnat ner mig. Jag ska bara skriva något kort.

Det är slut på riktigt nu. Tror jag. Antar jag.
Lite saker har hänt som vi inte kommer kunna fortsätta efter. Jag förstår iallafall inte hur någon skulle kunna göra det.

Så.. nu ska jag avsluta innan det blir panik igen. Men nu vet ni. Nästa gång jag skriver får vi se hur det blev.

Jag vet

Jag vet att jag är en drama queen. Särskilt när vi bråkat. Då låter jag som om världen håller på att gå under, and believe me- ibland känns det så också.

Såhär är det: tar det en dag slut mellan oss så.. ja då är det så bara. Då finns det inget att göra. Men som det är nu så ligger den dagen långt borta. Tar känslorna slut så gör de det, men just nu är de starkare än benen på en arbetsmyra.
Flera av babys kompisar har nyligen separerat från sina fästmöar/flickvänner/sambos. Och igår fick jag en panikartad känsla av att han också kommer vilja göra slut för att han ser på sina kompisar hur kul det är att vara singel. Men... jag vet ju att min oro inte har någon grund egentligen. Jag litar på att han berättar om det är något. Jag tror iallafall inte att han skulle fortsätta vara med mig om det inte fanns några känslor. Inte med de bråken vi har.
Det är kärleken som håller ihop oss :)

Nu känner jag att det här inlägget börjar bli förvirrat. Så jag ska försöka avsluta. Vill väl mest bara säga att jag är glad att jag har min älskling, och att jag hoppas att vår kärlek håller i mångamånga år till :)

Som vanligt

Ja.. som vanligt så låter jag överdramatisk när jag är ledsen. Och såklart så låter det ännu värre när man bara läser precis det jag skrivit och man missar en del av kontexten.

Så nej.. det är inte alls säkert att det slutar dåligt. Den risken är faktiskt ganska liten. Vi har stått ut med varandra så pass länge genom riktigt hårda situationer. Och det säger faktiskt en hel del.
Men ibland så tänker jag att det nog kanske vore bättre om vi gjorde slut. Och ur vissa vinklar kanske det är så. Men jag vet att de sakerna går att ändra på. Och de sakerna som är bäst när vi är tillsammans. De går inte att ersätta. Så bäst är vi ändå tillsammans.

Jag och min baby!
Det är klart det blir svårt när två sådana som vi möts. Men det kan inte heller bli bättre än två som oss tillsammans :)

Nu ska jag gå på rast. Äta papelsin, macka och dricka Redbull :):)





Det kommer bara leda till nåt ont

Det finns inte en ljus utväg på det här.
Det gör verkligen inte det.
Det kommer bara sluta med bortslösade timmar.
Timmar av gråt, grubblerier och ett hjärta som gör ont.


Jag kan inte ens vara kall längre.
Hela min existens rubbades, och tänk.. tänk vad mycket lättare det hade varit om jag inte fallit dit. Tänk om jag bara hade fortsatt vara jag.
Nej jag var tvungen att släppa fram känslor. Jag kände efter. Jag kände lycka.

Varför gjorde jag så..

mangot

I am the architect of my own Destruction.

RSS 2.0